Insights Investing
USA:s mellanårsval, politiskt brus och marknadens fundamenta: En värdeinvesterares guide till att skilja signaler från spekulation
Podd · Lyssna (17 min)
Innehåll
- 1. Wall Streets oro inför mellanårsval kontra den politiska matematiken
- 2. Kapital i politiken: Megadonatorer och verkligheten bakom politisk kontroll
- 3. Historiska erfarenheter: S&P 500:s utveckling vid mellanårsval (1950–nutid)
- 4. Makroekonomiska fundamenta kontra politisk retorik: Värdering, räntor och underskottet inom artificiell intelligens
- 5. Praktiska slutsatser för långsiktiga investerare
- Nyckeltal
- Vad som skulle förändra vår syn
- Källförteckning
Även om Wall Street regelbundet upplever ökad oro kring politiska låsningar och utfallen i USA:s mellanårsval, styr historiska marknadsdata och fundamentala värderingsmått – såsom förhöjda räntebanor, ett Shiller-P/E (CAPE) nära historiska toppnivåer och enorma gap i avkastningen på investeringar i artificiell intelligens – den långsiktiga aktieutvecklingen i betydligt högre grad än den politiska kontrollen över kongressen. Ett maktskifte inom den lagstiftande församlingen förändrar den politiska friktionen, men kan inte förändra de underliggande ekonomiska mekanismer som styr företagens kassaflöden. För att uppnå hållbar ränta-på-ränta-tillväxt måste långsiktiga investerare se bortom kortsiktig partipolitisk retorik, tona ned känslomässiga marknadsprognoser och förbli stadigt förankrade i företagens inneboende värden och beständiga säkerhetsmarginaler.
1. Wall Streets oro inför mellanårsval kontra den politiska matematiken
Wall Street-strategers prognoser avviker ofta avsevärt från historiska realiteter när de utvärderas utifrån det klassiska ramverket för värdeinvestering. Bank of Americas chefsstrateg Michael Hartnett varnade för att en demokratisk seger i kongressens båda kamrar skulle kunna utlösa en nedgång i S&P 500 på över 10%, med särskilt stor påverkan på aktier inom artificiell intelligens till följd av minskad federal drivkraft för nationella initiativ inom artificiell intelligens. Däremot visar historiska data från Morgan Stanley att S&P 500 under kalenderår efter en demokratisk kongressvalseger med en republikansk president steg med i genomsnitt 16%.
Denna diskrepans belyser Benjamin Grahams grundläggande axiom: på kort sikt fungerar marknaden som en röstningsmaskin – den reagerar känslomässigt på politiska stämningar och kampanjrubriker – men på lång sikt fungerar den som en våg, som i slutändan prissätter tillgångar utifrån underliggande kassaflöden och owner earnings (ägarvinst).
Att utvärdera Wall Streets prognoser kräver en analys av den federala lagstiftningens strukturella matematik snarare än spekulativ rädsla. Att anta eller ändra lagar i det amerikanska systemet kräver att tre strikta rösttrösklar uppnås: * Enkel majoritet i representanthuset: 218 röster för att anta vanlig lagstiftning och lägga fram skatteförslag. * Senatens tröskel för att bryta obstruktion: 60 röster för att övervinna procedurmässig förhalning av lagstiftning som inte rör budgeten (med budgetavstämning genom enkel majoritet som undantag). * Majoritet för att upphäva veto: 67 röster i senaten (och två tredjedelars majoritet i representanthuset) för att upphäva ett presidentveto.
När ett oppositionsparti vinner representanthuset omvandlas den praktiska makten till ”utredning och obstruktion” – genom utskottens förelägganden och budgetmässiga påtryckningar. Institutionella maktförhållanden innebär att ett oppositionskontrollerat representanthus ger det vinnande partiet en ”broms” (budgetkontroll och blockering av lagstiftning) och en ”ficklampa” (förelägganden och granskningsutredningar), men lämnar ”ratten” (den verkställande maktens regleringsbefogenheter och vetorätt) stadigt i presidentens händer.
| Utfallsscenario | Wall Streets prognos | Strukturella, historiska och sektorspecifika realiteter |
|---|---|---|
| Demokratisk seger i båda kamrarna | BofA förutspår en nedgång på >10% (sektorn för artificiell intelligens drabbas hårt) | Morgan Stanleys statistik visar en genomsnittlig kalenderårsuppgång på +16% under en republikansk president; skattehöjningar blockeras av vetotröskeln på 67 röster. Försvarsaktier riskerar budgetnedskärningar, medan vårdgivare som är beroende av Medicaid får politiskt skydd. |
| Delad makt (demokraterna tar representanthuset, republikanerna behåller senaten) | Uppgång på >5% (”lagom gynnsamt” läge) | Politiska låsningar förhindrar genomgripande lagändringar. Dynamiken med ”broms och ficklampa” skapar budgetfriktion; lagstiftningsmässig stagnation bromsar stora utgiftsförslag medan den verkställande maktens tillsyn fortsätter. |
| Republikansk seger i båda kamrarna | Uppgång på >10% förutspås | Historiska uppgångar förblir begränsade om övergripande makrofaktorer (höga räntor, extrema värderingar och energikostnadschocker) förblir ogynnsamma. |
2. Kapital i politiken: Megadonatorer och verkligheten bakom politisk kontroll#
De politiska utgifterna ökade dramatiskt efter avregleringen av kampanjfinansieringen, vilket gjorde det möjligt för privatpersoner och företag att kanalisera obegränsade belopp till politiska aktionskommittéer utan bidragstak. Under den aktuella valcykeln bidrog 515 megadonatorer med minst $1 miljon vardera och tillförde sammanlagt $4.2 miljarder till politiska aktionskommittéer.
Elon Musk blev valcykelns enskilt största individuella donator med bidrag på minst $445 miljoner. Hans politiska engagemang speglar en komplex strategi för företagens kapitalallokering: efter att ha spenderat nästan $300 miljoner under 2024 för att stödja Donald Trumps valkampanj hamnade Musk 2025 i en offentlig konflikt med Trump om inhemsk lagstiftning om skattesänkningar och tillkännagav planer på att bilda ett tredje parti. Vicepresident J.D. Vance fungerade som den centrala medlaren som fick Musk att återuppta finansieringen och lade grunden för riktade utgifter. Denna dynamik speglar det strategiska prejudikat som Silicon Valley-investeraren Peter Thiel skapade, vars kampanjbidrag på $15 miljoner under Vances senatsvalskampanj 2022 framgångsrikt banade väg för Vance till vicepresidentposten – en modell som Musk kan komma att efterlikna när han överväger att stödja Vance 2028.
Musks utgifter omfattade riktade donationer på $75 miljoner den 9 september och $83 miljoner den 23 september, kanaliserade till en politisk aktionskommitté i Texas som stödjer den sittande republikanska senatorn Ken Paxton mot den demokratiske utmanaren James Talarico (som låg på 48% mot Paxtons 46% i opinionsmätningar i mitten av oktober). Totalt riktade Musk nästan $200 miljoner mot att säkra denna enda senatsplats i Texas, en delstat som inte har valt en demokratisk senator sedan 1988. Andra stora bidragsgivare var familjen Soros, med bidrag på $1.02 miljarder, och Michael Bloomberg, med bidrag på $81 miljoner.
Ur en värdeinvesterares perspektiv måste politiska utgifter analyseras med företagens balansräkning som utgångspunkt: politiskt kapital fungerar som en defensiv riskhanteringskostnad som syftar till att begränsa regleringsingrepp, hot om uppdelning enligt konkurrenslagstiftningen och kongressförelägganden. Dessa bidrag på flera miljoner dollar genererar dock ingen organisk förbättring av den underliggande lönsamheten per enhet, företagens produktivitet eller den faktiska kundefterfrågan.
3. Historiska erfarenheter: S&P 500:s utveckling vid mellanårsval (1950–nutid)
En granskning av S&P 500:s utveckling över 19 mellanårsvalscykler från 1950 till nutid bekräftar att kortsiktig politisk osäkerhet inte försämrar det långsiktiga skapandet av inneboende värde. Historiska marknadsdata visar viktiga strukturella trender:
- Volatilitet inom året: S&P 500:s korrigeringar under året är märkbart kraftigare under mellanårsvalsår, med en genomsnittlig maximal nedgång på 17.5%, jämfört med en genomsnittlig nedgång på 12.4% under år utan mellanårsval.
- 100% positiva utfall efter valet: Att köpa S&P 500 på valdagen och behålla innehavet i ett helt kalenderår gav positiv avkastning under samtliga 19 mellanårsvalscykler sedan 1950, med en genomsnittlig ettårsavkastning på 15.1%.
- Fallstudie av mellanårsvalet 2018: Efter mellanårsvalet 2018, då president Trump förlorade representanthuset, föll S&P 500 nästan 20% från toppen i september fram till julafton. Nedgången drevs av Federal Reserves penningpolitiska åtstramning snarare än politiska förändringar; exakt ett år efter valet låg indexet 11.7% högre.
Investerare måste också ta hänsyn till fördröjningar efter valet. Valnatten ger sällan omedelbar klarhet för marknaden; omstridda val, knappa senatsmajoriteter och möjliga andra valomgångar – såsom en eventuell andra valomgång i Georgia den 1 december – kan förlänga den politiska osäkerheten i veckor och föra marknadsvolatiliteten direkt in i Federal Reserves penningpolitiska möte i mitten av december (8–9 december).
4. Makroekonomiska fundamenta kontra politisk retorik: Värdering, räntor och underskottet inom artificiell intelligens
Långsiktiga inneboende värden styrs av owner earnings (ägarvinst), räntor och fundamental kapitalavkastning snarare än kongressens retorik. Den aktuella marknadsdynamiken visar viktiga makroekonomiska motvindar som sträcker sig bortom valutfallen och påverkar specifika sektorer:
- Förhöjda värderingsmått: S&P 500:s Shiller-P/E (CAPE) ligger på 40.88, nära de historiska toppnivåer som noterades under it-bubblan. Som ett tecken på strukturell kurssårbarhet föll Philadelphia Semiconductor Index med 29.4% från toppen i juni långt innan rösterna på valdagen hade räknats.
- Räntor och energichocker: Federal Reserves penningpolitiska åtstramning pressade upp räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer till nära 5%. Samtidigt innebär den geopolitiska konflikten i Mellanöstern nära Hormuzsundet ihållande risker för globala oljetransporter, vilket pressar upp energipriserna och den underliggande inflationen.
- Investeringsunderskottet inom artificiell intelligens och lokala motsättningar: Det finns en allvarlig diskrepans mellan utgifterna för infrastruktur för artificiell intelligens och intäktsgenereringen. Gartner uppskattar att tekniksektorn behöver $8.5 biljoner i ackumulerade intäkter till 2030 för att återvinna annonserade kapitalinvesteringar i datacenter för artificiell intelligens, men prognostiserar maximalt uppnåeliga intäkter på $3.6 biljoner – vilket lämnar ett underskott på $4.9 biljoner. Dessutom möter datacenter för artificiell intelligens allvarliga operativa flaskhalsar, däribland federala förseningar i att säkra leveranskedjor för kritiska mineraler jämfört med Kina, samt starkt lokalt motstånd från väljare (63% av väljarna motsätter sig byggande av datacenter nära sina hem).
- Sektorspecifika realiteter: Friktion i lagstiftningen påverkar branschgrupper selektivt. Försvarsleverantörer står inför omedelbara risker för budgetnedskärningar under ett oppositionslett representanthus som söker budgetmässiga påtryckningsmedel, medan vårdinrättningar och sjukhuskedjor som är beroende av Medicaid gynnas av demokraternas motstånd mot budgetminskningar.
Kongressen saknar makt att besluta om lägre långfristiga obligationsräntor eller överbrygga ett underskott på $4.9 biljoner i företagens investeringsavkastning. Mikroekonomisk lönsamhet per enhet och balansräkningens styrka förblir betydligt viktigare för långsiktig investeringsframgång än politiska förändringar.
5. Praktiska slutsatser för långsiktiga investerare
Värdeinvesterare bör behålla ett klart perspektiv genom att skilja tillfälliga politiska rubriker från enskilda företags beständiga konkurrensfördelar och förmåga att generera kassaflöden. Med ett förhöjt Shiller-P/E (CAPE) på 40.88 och räntor på 10-åriga amerikanska statsobligationer nära 5% är det avgörande att upprätthålla strikt värderingsdisciplin och kräva en tillräcklig säkerhetsmarginal innan kapital investeras.
Vi uppmanar läsarna att utforska fler öppet tillgängliga företagsanalyser på DeepValues Researchs webbplats eller kontrollera en akties inneboende värde i appen DeepValues.
Nyckeltal#
- 32%: President Trumps stöd i IPSOS opinionsmätning i slutet av oktober.
- 26 mandat: Det genomsnittliga antalet mandat i representanthuset som presidentens parti har förlorat i mellanårsval sedan andra världskriget.
- $445 miljoner: Det minsta belopp som den största donatorn Elon Musk har bidragit med till politiska utgifter under denna valcykel.
- $4.2 miljarder: Det totala bidraget från 515 megadonatorer som donerat minst $1 miljon vardera.
- 218, 60, 67: Rösttrösklar för lagstiftning (majoritet i representanthuset, brytande av obstruktion i senaten, upphävande av veto i senaten).
- -17.5% kontra -12.4%: Genomsnittlig maximal nedgång inom året för S&P 500 under mellanårsvalsår kontra år utan mellanårsval (1950–nutid).
- 15.1%: Genomsnittlig ettårsavkastning för S&P 500 efter valdagen under samtliga 19 mellanårsvalscykler sedan 1950 (100% positiva utfall).
- 40.88: S&P 500:s Shiller-P/E (CAPE).
- -29.4%: Philadelphia Semiconductor Index nedgång från toppen i juni före valdagen.
- $8.5 biljoner kontra $3.6 biljoner: Gartners uppskattning av de intäkter som krävs till 2030 för att återvinna investeringar i datacenter för artificiell intelligens kontra maximalt prognostiserade intäkter.
Vad som skulle förändra vår syn
- En varaktig förändring i Federal Reserves penningpolitik som pressar ned räntorna på 10-åriga amerikanska statsobligationer betydligt under dagens nivåer på ~5%.
- En definitiv lösning eller kraftig eskalering av störningarna i sjöfarten genom Hormuzsundet i Mellanöstern som förändrar de grundläggande energiprisnivåerna.
- Konkreta belägg för att intäktsgenerering från artificiell intelligens överbryggar Gartners prognostiserade intäktsunderskott på $4.9 biljoner ($8.5 biljoner krävs kontra $3.6 biljoner prognostiserat).
- Att kongressen antar partiöverskridande lagstiftning med tillräckligt stöd för att upphäva ett veto, som i grunden förändrar bolagsskattesatserna eller mekanismerna för tillämpning av konkurrenslagstiftningen.
Källförteckning
- "一次看懂美國期中選舉:它為何牽動華爾街神經?馬斯克砸下 4.45 億押什麼?三種結果推演|言選解讀" — 言究院
Se
Källänkar
Se & lyssna
- Why Midterms Can't Save a Market at 40x Shiller PE YouTube · EN
- 美銀喊跌10%、大摩說漲16%:期中選舉後誰說對了? YouTube · 中文
- Why Midterms Can't Save a Market at 40x Earnings Podd · EN
- 美銀喊跌10%、大摩說漲16%:期中選舉後誰說對了?|美股市場 Podd · 中文